-08-

Efter vecka 14 (som va den värsta veckan i mitt liv) så har inget varit sig likt.
Jag kan börja gråta hur lätt som helst nu, för minsta lilla så får jag tårar i ögonen. Tror att jag har så fruktansvärt mycket innom mig som vill ut. Men jag kan inte släppa ut det.
Vissa kvällar så gråter jag till sömns, jag orkar snart inte mycket mer.

Det här året som varit har både varit mitt värsta och mitt bästa år i mitt liv.
Det har hänt så fruktansvärt mycket skit men jag har även hittat den som jag hoppas är den rätta för mig.

Men snart hoppas jag på en drastisk vändning av mitt liv. Att mitt liv bara ska utvecklas posistivt, kanske en flytt!